torsdag 22 december 2011

God Jul och på återseende!

Snart är det dags att lämna ateljé och bibliotek för detta år. Jag ska faktiskt ta lite semester och åka till Indien efter jul. Återkommer den 14e januari - förhoppningsvis med lite indisk inspiration och bilder.
Helena Hernmarcks "Winter"
Foto: Alice Lund Textilier AB

Så här vid jul är det alltid härligt att se tillbaka på året som gått och vad som har hänt. Detta år har definitivt varit ett händelserikt och spännande år. Här är min topp 5 över året som gått (utan inbördes ordning)! God Jul och Gott Nytt År!

1. Utställningen "Textil i Rullning" på Sveriges Vägmuseum var definitivt en av årets höjdpunkter....
Utställningen "Textil i Rullning" på Sveriges Vägmuseum i Borlänge
Foto: www.brinner.se
 Mycket folk på vernissaget!
Utställningen "Textil i Rullning" på Sveriges Vägmuseum i Borlänge
Foto: www.brinner.se


2. Att "Spirit Bear" blev så vacker och att vi hittade en plats att visa upp den på ateljén var definitivt en höjdpunkt på året.

Helena Hernmarcks "Spirit Bear" på Alice Lund Textiliers ateljé
Foto: Alice Lund Textilier AB




3. Vävmässan i Borås var en succé! Och jag fick prova på mässlivet i ALTs monter med fin hjälp från "praktikanterna" Inger och Evi som gjorde ett fantastiskt arbete.
Alice Lund Textiliers monter på VÄV11 i Borås
Foto: Alice Lund Textilier AB

4. Min resa in i Sofia Widéns värld har gett mig mycket glädje. Jag har länge tyckt att Sofia och hennes textila konst är fantastisk men efter dessa månader av forskning har min beundran nått nya höjder. Här är några bilder på bonader jag hittat som jag ännu inte hunnit skriva om.(Förhoppningsvis mer om detta nästa år!)
Bonad "Ludvika" i Ludvika Stadshus av Sofia Widén
Foto: Alice Lund Textilier AB

Bonad "Korsriddare" av Sofia Widén, tillhör Hammarby Kyrka, Upplands Väsby
Foto: Alice Lund Textilier AB
Bonad "Korsriddare" av Sofia Widén, tillhör privatperson
Foto: Alice Lund Textilier AB

5. Att jag numera är Dalabo på deltid! Under sensommaren hittade vi (lite oplanerat) våra drömmars hus. En gammal missionskyrka i södra Dalarna är numera ett hus för drömmar, renovering och förhoppningsvis lite kreativitet.

Vårt drömhus! Missionskyrka från 1899 i Södra Dalarna

Vårt drömhus! Missionskyrka från 1899 i Södra Dalarna, kyrksalen

Vårt drömhus! Missionskyrka från 1899 i Södra Dalarna, kyrksalen

tisdag 13 december 2011

ALT på Nobelfest!

I lördags var det premiärvisning av Stockholms Universitets Studentkårs nya standar! Och så var det ju såklart Nobelfest också! Så här såg det ut ifrån tvsoffan;

SUS Standar från Nobelfesten, tredje från vänster
Foto: Frida Lindberg
Det blir ju inte så vackra bilder från tvn så som tur är fick jag en lite bättre bild skickad till mig av brodöserna.

Stockholms Universitets Studentkårs standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Yvonne Andersson
 Här är en närbild av den kloka ugglan längst ned.

Detaljbild SUS Standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Yvonne Andersson
Och lite sista montering inför leverans och Nobelkalas...
Montering av SUS Standar 2011, Alice Lund Textilier AB
Foto: Yvonne Andersson

tisdag 6 december 2011

Föremåls eviga liv...

"Objects created in the past are the only historical occurences that continue to exist in the present.(...) only a small percentage of the world's population is and has been literate, and that people who write literature or keep diaries are atypical. Objects are used by a much broader cross section of the population and are therefore potentially a more wide-ranging, more representative source of information than words"
Ur Jules David Prown Art As Evidence - Writings on Art and Material Culture 2002

Idag läser jag metod för att förbereda mig att skriva ned lite grann om mina erfarenheter kring Sofia Widén-projektet. Jag lånade en bok om "Material Culture" som handlar om att först och främst utgå från föremål för att finna information, både om föremålet självt men kanske framförallt om samhället det har tillverkats och använts i. Det är ett väldigt spännande sätt att försöka förstå världen tycker jag. Nu har ju jag i mitt projekt mer attackerat problemet från andra hållet, jag har ju enklast haft tillgång till historien och informationen runt om kring föremålen. Men det är spännande att läsa om detta tillvägagångssätt.

Det är också en så vacker tanke tycker jag. Att våra föremål är det enda historiska bevisen som faktiskt kan göra resan från dåtid till nutid. Och hur de ibland kan berätta historien om människor som har glömts bort (eller gömts) i historieskrivningen...

Undrar vad denna dam har sett under sin långa livstid;

"Damen med enhörningen" på Medeltidsmuseet i Paris
Foto: Frida Lindberg

fredag 2 december 2011

Bonaden "Soria Moria" sedd med en brodös ögon...

Fin dag idag! Jag var på förmiddagen och tittade på en Sofia Widén bonad som jag hade lyckats spåra genom arkivuppgifterna på ateljén. Det var en privatperson som hade köpt den på 1960-talet och nu har svärsonen fått ärva bonaden som idag hänger på ett kontor här i Stockholm. Bonaden heter "Soria Moria II" och är utförd 1965, alltså efter Sofias död. Och så här ser den ut;

Bonad "Soria Moria II" av Sofia Widén utförd 1965
Foto: Alice Lund Textilier AB
 Och så här ser skissen ut;

Skiss "Soria Moria II" av Sofia Widén
Foto: Alice Lund Textilier AB
När jag får hålla på med dessa fantastiska konstverk av Sofia så börjar det ju självklart att klia i mina egna handarbetsfingrar... Jag ska göra ett löv till nästa år och har gått och funderat på hur det ska se ut, men efter att ha umgåtts med dessa spännande applikationer ett tag nu så tänkte jag att ett hommage till Sofia inte är helt fel - så lövet blir i applikation. Så för någon vecka sedan började med att göra lite prover i tekniken och fick även ta några provbitar av kantilj från ateljén. Jag har ju studerat bonaderna i några månader nu men det spännande hur synen förändras när ens utgångspunkt förändras. Efter att jag hade börjat med mina prover så ställde jag mig helt andra frågor om bonaderna än tidigare.

Hur får man så snyggt skarpa kanter på trekanterna? Hur gör man bra avslut med kantiljerna (de vill gärna fransa sig i slutet)? Vilken metod använder de för att rita upp dessa stora mönster? Har de några hjälpmedel?

Och när jag tittade närmare så hittade jag ledtrådar till möjliga svar mitt framför näsan på mig, på "Radiovågor"-bonaden som vi har på ateljén. Och idag fick jag också dessa aningar förstärkta när jag tittade på "Soria Moria".

Detalj bonad "Soria Moria II" av Sofia Widén utförd 1965
Foto: Alice Lund Textilier AB
 På bilden över så kan man se bredvid pilen en liten krumelur sydd av kantilj. Hur får man avslutet på kantiljen att bli snyggt? Svar: Den är trädd genom bottentyget och fäst på baksidan av bonaden. Så enkelt! Men jag hade funderat på det eftersom kantiljerna ibland är ganska grova och jag visste inte om de kunde träs genom tyget, men tydligen så detta metoden.

Detalj bonad "Soria Moria II" av Sofia Widén utförd 1965
Foto: Alice Lund Textilier AB
När det kommer till uppritningen av mönstret så vet jag inte så mycket än men jag lade märke till något både hos "Radiovågor" och hos "Soria Moria" som är så genialiskt i all sin enkelhet. Bottentyget är randigt! "Soria Moria" har endast tre breda ränder, men hela kompositionen förhåller sig till dem. (Ovan ser man en övergång i randningen) De hjälper både ögat att få grepp om bilden samtidigt som de måste vara en stor hjälp vid uppritningen av mönstret. I helgen måste jag nog gå och titta efter vackra bredrandiga tyger... Och fundera på hur man bäst gör snäva trekanter i applikation med knivskarpa kanter - den frågan är fortfarande obesvarad... (Har någon ett tips så säg gärna till!)

måndag 28 november 2011

Just nu är det bråda dagar för några brodöser...

Ateljén får ofta roliga och väldigt olika beställningar. Just nu håller vi på att göra ett standar (en typ av fana som bärs horisontellt) till Stockholms Universitets Studentkår. Deras nuvarande standar är en härlig 70-tals variant troligen sydd av en händig student, den har fyllt sitt syfte men nu är det dags att uppgradera sig med ett nytt. Eftersom vi har haft den lilla björnen att tänka på så är arbetet utlagt till textilkonstnären Renée Rudebrant, som i sin tur har engagerat två kollegor till för projektet. 

Tanken är att standaret ska premiärvisas på Nobelfesten den 10e december. Så nu broderas det för fullt så standaret blir klart i tid...

Och så här kan det se ut när ett stort broderi blir till;

Förberedelser inför broderi av SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Renée Rudebrant
Upptråckling av mönstret på sidentyget, Alice Lund Textilier AB
Foto: Renée Rudebrant



Först spänns sidentyget upp på en stor broderiram. Dessa broderiramar har vi haft på ateljén sen Sofias tid, alltså 1950-talet. De finns också dokumenterade på kort från ca 1960. Så här kunde det se ut då;

Broderiarbetet på Sofia Widen Textilier, 1960.
Foto: Svensk Forms arkiv
Det sidentyg vi har valt har en svag mönstring och mönstret är en replika från ett äldre svenskt mönster som nu finns på Nordiska museet. Broderigarnet är ett kanpphålssilke i två blå kulörer. Här nedan är provet;
Broderiprov till SUS nya standar Foto: Renée Rudebrant
Som synes så är hela mönstret broderat. Definitivt mera arbete än om man exempelvis skulle göra en applikation, men å så mycket vackrare det blir...

Här är arbetet igång...

St Eriks första stygn på SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Renée Rudebrant

Detalj av arbetet med SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Karin Skogh

Detalj av arbetet med SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Renée Rudebrant

 Sakta men säkert växer både text och St Erik fram...
Detalj av arbetet med SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Karin Skogh

Detalj av arbetet med SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Karin Skogh
Detalj av arbetet med SUS nya standar, Alice Lund Textilier AB
Foto: Karin Skogh

onsdag 23 november 2011

Kantiljer...

Nu är jag på ateljén igen, lite jobb att göra (även om jag egentligen inte jobbar, men det är ju svårt att slita sig...). Och såklart ska jag forska.

Idag har jag börjat titta lite på mer på Sofias teknik och det material hon gärna använder. En sak som ofta återkommer både på de befintliga verken men också i skrift är kantiljer. Vad är då detta kan man ju undra?
Lådor med kantiljer i, Alice Lund Textiliers ateljé
Foto: Frida Lindberg
Nationalencykopedin vill att kantiljer ska vara "kanti´lj, spiralformad metalltråd, vanligtvis av guld eller silver, virad så att en tät spirallängd bildas, vilken används i guldbroderi på t.ex. uniformer." Men på ateljén används mest kantiljer av annan typ av tråd. De ser ut så här;

Kantiljer, Alice Lund Textiliers ateljé Foto: Frida Lindberg
Sofia använde dessa snoddar, eller kantiljer som det kallats på ateljén, som komplement till applikationerna. De har en textil kärna som är omspunnen tätt, tätt av en tråd, som exempelvis kan utgöras av silke.

Det kan man se exempel på "Radiovågor", en applikation vi har kvar på ateljén. (Som jag har skrivit om innan, se här) Det är en applikation med kantiljer.

Sofia Widén "Radiovågor" Foto: Alice Lund Textilier AB
 De vita tunnare linjerna är kantiljer och resten av kompositionen är utförd i applikation av olika tyger med olika kvaliteter. Kantiljerna sys ofta ned med läggsöm.
Detalj Sofia Widén "Radiovågor"
Foto: Alice Lund Textilier AB
Ett annat exempel är detta broderi, helt utfört i kantilj! Det är en provvävnad till ett större altarbrun. (Fina prover man gjorde på den tiden...)Komponerat av Sofia såklart.

Provvävnad till ett altarbrun av Sofia Widén
Foto: Alice Lund Textilier AB

torsdag 10 november 2011

En Stockholmskappa...

När jag var på ateljén senast så hann jag med att scanna in en del fotografier. Troligen är det mesta från tiden precis innan Sofia Widén kom till Hytting, några av bilderna har kommentarer om Licium.

Jag hittade speciellt en bild som jag blev helt kär i. Det är en bild på Sofia iklädd en kappa sydd av ett av hennes tryckta tyger. Helt fantastisk! Jag skulle ge mycket för att ha en sådan kappa måste jag erkänna...

Sofia Widén iklädd kappa av tyget "Stockholm"
Foto: Alice Lund Textilier AB

 Det var en ganska liten bild så jag är inte helt säker men det ser ut att vara en tryckt tyg som heter "Stockholm". (Sofias tryckta tyger med motiv från olika städer väckte stor uppmärksamhet på 1940-talet.) Det ser ut så här;

Tryckt tyg "Stockholm" av Sofia Widén Foto: Alice Lund Textilier AB

tisdag 1 november 2011

ALT finns representerade i kunskapens rum....

Nu när jag forskar blir det mycket bibliotekshäng och min favorit i Stockholm är definitivt Kungliga Biblioteket, bibliotekens bibliotek. Till sällskap på väg ner till mikrofilmsrummet (där jag tittar på tidskrifter från 1950-talet) finns en väldigt ståtlig vävnad. Och då kan ni gissa vart den är vävd någonstans?

Nils G Stenqvist "Källan" vävd på Alice Lund Textiliers ateljé 1994. Foto: Frida Lindberg

Precis, på Alice Lund Textilier! Vävnaden är komponerad av konstnären Nils G Stenqvist och utfördes på ALT 1994 av Anneli Åhlström och Britt-Marie Bertilsson. Det är härligt hur ateljén följer mig överallt. När jag studerade i Uppsala satt jag väldigt ofta på Carolina Rediviva, ett annat anrikt bibliotek. Närmare bestämt i läsesal C och gärna på en speciell plats ganska långt fram i rummet. Själva läsesalen ligger i en tillbyggnad av biblioteket som gjordes på 1960-talet av arkitekten Peter Celsing och det finns även en textil utsmyckning som pryder väggarna.

Olle Nyman "Livscykel" 1967, i samarbete med Alice Lund Textiliers ateljé,
här på Dalarnas museum. Foto: Alice Lund Textiliers arkiv
När jag började mitt arbete med magisteruppsatsen om Alice Lund och hade grävt lite mer så insåg jag något spännande. Det var hos Alice Lund Textilier som den textila utsmyckningen var gjord! De sex stora applikationerna var komponerade av konstnären Olle Nyman och utförda på ALT under 1960-talet. Vilket sammanträffande! (Eller det var mer ett sammanträffande att jag var där än att utsmyckningen var där, Olle Nyman samarbetade mycket med ALT under åren.) Sviten av applikationerna kallas för "Livscykel" och visar livet för en växt från grodd till blomma å åter till frö. Så här ser det ut i läsesalen idag, precis efter att jag lämnade Uppsala så byggdes läsesalen om till att fungera mer för grupparbeten. Detta gjordes av Johan Celsing och det kan ni läsa mer om här. Och så här ser det ut idag;

Läsesal C på biblioteket Carolina Rediviva, efter ombyggnad av Johan Celsing. Foto: www.celsing.se
Till vänster i bilden två av applikationerna av Olle Nyman och ALT.

Ett helt annat tips är att ta sig till Olle Nymans ateljé i Saltsjöbaden, där man kan få titta in i både hans ateljé och hem.

fredag 28 oktober 2011

Broderi, broderi, broderi i Linköping (och veckans skiss)

Vilken helg det var i Linköping! Så mycket broderi i alla dess former, både workshops, utställningar och föreläsningar. Och god mat :-) Väldigt härligt och det går inte att skriva om allt här, men Linköping visade sig verkligen från sin bästa sida, både i domkyrkan, på hemslöjden och på länsmuseet. Helgen, som hade tema 1950- och 60-tal, får förklaras i bilder;

På Östergötlands länsmuseum hade de speciellt för oss gjort en utställning med Hemslöjdens mönsterförlagor från 1950- och 1960-tal som var inspirationen till symposiet. Många av dessa broderier har tidigare sålts som broderisatser till kuddar, glasögonfodral och andra nödvändiga föremål att brodera.

"Trädgårdsmästarens lärling" av Ulla Johansson, 1963.
Foto: Frida Lindberg

"Röd Frukt" av Ingrid Franzén, 1955 Foto: Frida Lindberg

"Fiskar i nät" av Ingrid Skerfe-Nilsson,
 Sofia Widén var också inspirerad av fiskar i ett nät, här är hennes version på skisstadiet. Det är roligt att finna dessa tidstypiska element och hur de lämnar spår lite överallt.
Skiss till bonad "Fisk i nät" av Sofia Widén 1950-tal.
Tillhör: Alice Lund Textilier AB
Annat roligt var en rundtur i Linköpings domkyrka, där vi fick en sällsynt mannekängvisning av både präst, vaktmästare och biskop! Domkyrkan har några riktiga textila godbitar;

Mässhakar komponerade av Sofia Widén, 1929. Foto: Frida Lindberg
 Dessa mässhakar är komponerade av Sofia Widén 1929 och har fantastiska broderier på ryggen. En annan favorit av lite mer monumental karaktär är Märta Afzelius "Skapelsen" som är en triptyk från 1935, utförd på Elsa Gullbergs ateljé. En riktig klassiker bland 1900-talets textila konst och en av mina favoriter. Sättet djuren porträtteras på är helt makalöst, kolla in älgen och det lekande kattdjuret.

Märta Afzelius "Skapelsen" 1935, i Linköpings domkyrka Foto: Frida Lindberg

Märta Afzelius "Skapelsen" 1935, i Linköpings domkyrka Foto: Frida Lindberg
 En till gobit är Kaisa Melantons "Anna, Marias dotter" som hänger mitt emot. (Det är definitivt värt ett besök till Linköpings domkyrka alltså!)
Kaisa Melanton "Maria, Annas dotter", utförd av Handarbetets Vänner
Foto: Frida Lindberg
 En annan helt oöverträfflig textilkonstnär är ju Sten Kauppi, (rekommenderad läsning är "Kära Edna, Kära Sten" av Elisabet Stavenow-Hidemark). Domkyrkan har en korkåpa som är ett av det sista verken från Kauppi, från 2002. En helt galet härlig korkåpa vävd i guld och drömmar.


Korkåpa av Sten Kauppi, Linköpings domkyrka. Foto: Frida Lindberg
Andra fina broderier;

Broderimönster av Karin Larsson, duk med broderi som representerar familjen Larsson
Foto: Frida Lindberg

Kudde "Solrosor" mönster av Karin Larsson. Foto: Frida Lindberg

Korsstygnsbroderier av Britta Johansson Foto: Frida Lindberg